Gratis Pianon på blocket, är det möjligt?

Pianolärare får ofta frågan från föräldrar om pianon de hittatpå Blocket är köpvärda. Det är omöjligt att ge ett brasvar utan att först provspela pianot och det krävs ändå en pianotekniker för att göra en pålitlig bedömning ominstrumentets kvalitéer, möjligheter och inte minst risker. Pianot som först var gratis, eller kostade ett par tusen-lappar, kan i slutändan bli en betydligt dyrare och besvärligare affär än planerat. Som ett svar på denna problem-atik erbjuder ett flertal pianotekniker begagnade pianon som kontrolleras och efter behov justerats, renoverats,stämts och levereras för ett totalt pris från c:a 10 000 kr. Pianobulletinen har träffat en av dessa, pianoteknikerLajos Toro, för att prata om den förändrade situationen och få svar på vanliga frågor.

Pianobulletinen: Du har din bas här i din verkstad och butik i Eskilstuna. Berätta lite om hur du arbetar och om vägen hit.

Lajos: Musiken har hela tiden varit en viktig del av mitt liv. Vid 16 års ålder började min bana som pianotekniker som lärling hos en lokal pianotekniker mitt i Transsylvaniens hjärta. Tre år av studier, praktik och avlagt prov blev följden av detta möte. I slutet på 1980-talet flyttade jag till Eskilstuna och fortsatte min pianoteknikerbana som anställd på den lokala pianofirman Lasses Piano & Flytt där jag under flera år renoverade hundratals pianon, vilket gav mig ovärderliga praktiktimmar inom yrket. Sedan följde studier på Musikhögskolan iStockholm med examen i pianostämning. Samma år blev jag även utexaminerad från Yamahas Pianotekniker Akademie i Hammamatsu, Japan som konserttekniker. 1992 startade den egna verksamheten Toroton i vilken jag utför reparationer och helrenoveringar av klaverinstrument, stämningar av dessa, konsert- och studioservice samt all service runtomkring. Sedan början av 2000-talet har handel med begagnade och nya pianon och flyglar kompletterat verksamheten på en butiksyta på 200 kvm. En egen verkstad och lager på nära 450 kvm ger plats för de c:a 370 begagnade och nya instrumentfirman alltid har på lager. Sedan 2013 har jag ett samarbete med tyska pianotillverkaren Steingraeber & Söhne och kan därmed leverera konsertflyglar av yppersta kvalitet.

Det akustiska pianot har ju haft en central plats i många hem under det senaste århundradet men vi tvingas nu som pianolärare ta hänsyn till att detta av olika skäl har förändrats. Hur ser du på detta?

Lajos: Pianots status har förändrats på ett väldigt dramatiskt sätt, lite i smyg i mitten på 90-talet men mera accentuerat de senaste 10-15 åren. När jag började min karriär i Sverige i slutet av 80-talet var samspelet i svenska hem fortfarande aktivt och levande. Högtiderna var den tid då släkten samlades och en viktig del av samvaron var att musicera tillsammans med de instrument man hade tillhands, med pianot i en central roll! Detta har stegvis fasats ut, och från att producera musik själva har folk alltmer gått över till att konsumera musik. Nu sitter man vid julbordet med öronen igenpluggade med varsin iPhone eller dylikt. Om man som professionell pianotekniker,musikaffär eller pianolärare – bör ta hänsyn till det, och hur, är en annan fråga. Musikläraren är den viktigaste länken mellan barn, student, brukare och musikens värld och har inte bara rollen som teknisk rådgivare, artistiskt stöd och den person som väljer ut vilka låtar som skall ”inmundigas”. Denne skall också vägleda och ställa kvalitativa krav. Därför måste lärarna själva ha kunskap om pianot, dess fysiska och psykiska inverkan och påverkan på den som spelar, och kanske lära brukaren att ta hänsyn till det!

I vilken omfattning stämmer folk sina pianon nu för tiden?

Lajos: Inte bara privatpersoner utanäven institutioner har dragit in påutgifterna. Det finns en periodicitet ifolks bruk av pianon, det samma gällerstämningarna. En kategori är de somsjälva spelar, oavsett ålder eller period iarbetslivet. De låter sina instrument blistämda från ett par gånger om året till en gång var tredje år. Förvånansvärt är att pianolärarna är bland de sämre på att låta sina instrument bli stämda. Det gäller kyrkomusiker också. Kan det vara tillgången till instrument på arbetsplatsen, eller att de har svårt att få avdrag för stämningskostnaden? Det kan ge felsignaler till eleverna: ”- Jag har inte stämt pianot på 15 år och ändå så låter det bra!” En annan grupp är mor- och farföräldrar som får besök av barnbarnen och därför stämmer sina pianon. Ofta så är det barnbarnen själva som klagar på att ”detlåter inte bra” eller ”det låter inte som på skolan”. Den här gruppen brukar vara mest samvetsgrann. Föräldrarna sitter ofta i en svårare sits dels ekonomiskt dels genom andra fritidsintressen och prioriteringar. Hemmabio tar över platsen från pianot och p.g.a. det hamnar pianot någonstans i skymundan ”där det inte stör” och blir bortprioriterat, liksom stämningen. Som sådant blir stämningen ett onödig ont för både plånbok och hemfrid. Barnen känner inte riktigt att de håller på med någonting meningsfullt, snarare något som stör omgivningen. Andra saker är viktigare, stämningen kommer i sistahand.

Vilka problem kan uppstå i instrumentet om man stämmer allt för sällan?

Lajos: Alla instrument som inte används och stäms regelbundet går i dvala, d.v.s. de tappar klangkvalitét. Det tar väldigt lång tid att få liv i dem igen. När det gäller stämningen lider de inte fysisk skada men att få dem stabila igen kan ta flera år. Vi brukar därför rekommendera minst en stämning om året även om pianot står oanvänt. Pianot måste upp i 440Hz om man ska kunna använda inspelat studiematerial, vid samspel, för att ta ut musik på gehör eller spela tillsammans med inspelningar.

Hur brukar föräldrar resonera när det gäller valet mellan akustiskt och digitalt piano?

Lajos: De flesta vet för lite om detta val eftersom de får för lite, felaktig eller tvetydig information. Musikskolorna själva står också för en del av osäkerheten genom att släppa in digitalpianon i undervisningen, pianostudion osv. Det är OK så länge man gör klart att det tjänar ett annat syfte och inte är någon ersättning för akustiska instrument. Som sådant tycker föräldrarna också att det är okej så länge det är ”vägda- och anslags-känsliga” tangenter. De får ofta inte information om att när man övar på keyboard betyder inte att man automatiskt kan spela på akustiskt piano, motoriken räcker inte för tangenternas spelvikt. Dessutom, enligt nya studier, uppkommer följdskador i form av inflammation i handen. För att ha ”fördelen” att slippa kosta på en stämning på 1 100 kr per år, betalar de 2 000 kr per år. Jag menar då att ett någorlunda bra digital piano som motsvarar musikskolans krav på instrument kostar mellan 12-15 000 kr. Dess livslängd är minst 6-7 år med måttligt bruk, men andrahandsvärdet sjunker som en sten! Med andra ord så tror jag att de ofta inte resonerar över rätt frågor och inte heller med rätt underlag.

Hur har efterfrågan på akustiska pianon förändrats senaste decennierna?

Lajos: Det speglas bäst genom utbudet på Blocket. Från att uppskattningsvis nästan vartannat svenskt hem ägde ett klaverinstrument till att de nu i bästa fall skänkes bort och än värre, att de körs till tippen i hundratal, så gick utvecklingen otroligt fort. Bara de senaste 10-15 åren har i och med detta statusen på pianon och hemmamusicerandet i 1950-70 talets bemärkelse sjunkit i botten och därför även efterfrågan. Pianot kräver ju mycket tid, svett och tårar men ger å andra sidan njutning på mycket längre sikt. Men det har blivit viktigare att ha senaste surfplat-an, smartphonen, ladda ner film och musik, vara närvarande på alla möjliga sociala plattformar och det finns knappt tid att hänga med i utvecklingen. Dessutom så står alla idrotts- och fritidsaktiviteter i kö..

Ja, alla vet ju numera att man kan få gratis pianon på Blocket. Hur har detta påverkat marknaden för begagnade akustiska piano?

Lajos: Vi har delvis varit inne på den frågan redan, men det värsta är väl att “gratis” är en vilseledande formulering som dessutom har en kraftigt status sänkande verkan. Det tar tid för oss att förklara varför vi tar tiofaldigt mer betalt för till synes samma instrument som de ser på Blocket. Jag brukar förklara att de vid köp i en affär ofta får själva pianot på köpet, vi tar bara betalt för de följdkostnaderna de inte ser och inser vid ”gratisköpet” som transporter, stämningar, mekanikjustering-reparation. Dessutom får de trygghet och garanti.

Hur ser denna marknad ut i ett europeiskt perspektiv?

Lajos: Man behöver inte gå så långt. Det räcker om man tittar på grannländerna Norge och Finland. Där är priserna fortfarande på normala nivåer. Köparna är vana att välja tryggheten framför att stirra sig blinda på ”så billigt som möjligt” och förvänta sig hög kvalitet. Ingen skulle förvänta sig att gå in i en BMW-salong och börja pruta på 300 000-kronors bilar med motiveringen att ”det finns ju BMW bilar för 40 000 kr på nätet” 

Hur ska den som ändå letar efter fynd i denna djungel resonera ekonomiskt?

Lajos: Har man väldig tur hittar man rätt på första försöket annars börjar det mödosamma letandet. Vill man vara säker tar man med sig en pianotekniker vilket kostar c:a 800 kr per gång. Har man väl hittat sitt piano kostar flytt rakt ut och rakt in 1 500-2 000 kr och eventuella trappor c:a 250 kr per avsats. Sedan blir det ju minst en stämning för ca 1 250 kr.

Hur stora är då möjligheterna att trots allt hitta ett välfungerande piano till ett lågt pris på t.ex. Blocket?

Lajos: Det finns ju ingen officiell statistik men det jag ser på marknaden är att turen att hitta ett riktigt fynd är 4-6%. Hyfsat bra instrument som kan tas i bruk utan omedelbart ingrepp kanske är ytterligare 10-15%. Resten är inte i bruksskick så runt 75% är renoverings- eller slaktobjekt. Detta för amatörbruk. Rent professionellt är min erfarenhet att 98% av instrumenten, nästan oavsett ålder i stort sätt bara har stämts och därför måste man göra en hel genomgång av mekaniken, dra åtskruvar, gradlägga klaviatur m.m

Ja, alla vi som spelar piano vet ju hur obehagligt det är att spela på ett instrument med dåligt justerad mekanik jämfört med att spela på ett instrument i toppskick. Vad är det rent tekniskt och mekaniskt som skiljer dessa ytterligheter?

Lajos: Oj, svår fråga! Man måste gå djupt in i tekniska detaljer. Men för det första är piano och flygelmekanik två olika konstruktioner. Det ena är en gammal fyrtaktsmotor, flygeln är en twin-turbo, typ... För det andra är mekaniken uppbyggd som en väldigt känslig mekanisk cirkel där justeringarna är på tiondels och hundradels millimeter-nivå Allting måste stämma annars förlorar man kraftöverföringen från tangent till hammare. En millimeter fel är enormt mycket. Det sammanlagda felet i mekaniken på ojusterade mekaniker uppgår till 4-5 millimeter. 

Vad är kostnaden för att justera och renovera dessa olika bitar och på vilka instrument är det värt att göra det?

Lajos: Egentligen är det frågan om man verkligen skall köpa ett instrument som skall renoveras. Äger man redan eller ärver ett renoveringsobjekt är den fråganen annan. Men märke, skick, kvalité och slitage är avgörande faktorer så den här bedömningen måste man göra från instrument till instrument. I många fall behövs mekanikjobb från 1 500 kr till 8 000 kr. Om det inte går att stämma p.g.a. lösa naglar måste det renoveras för ca 15 000 kr.

Vad är de vanligaste problemen och riskerna med att råka köpa eller få ett dåligt instrument?

Lajos: Att få ett instrument till skänks kan vara både till glädje och en björntjänst. Råkar man få ett renoveringsobjekt har man bara fått bekymmer. Man både har och inte har det efterlängtade pianot. Funkar inte pianot rent mekaniskt måste det åtgärdas, alternativt att göra sig av med det. Men ingen vill ha det...bekymmer... Många resonerar som att ”vi vet inte om barnet vill fortsätta spela, så vi köper något billigt. Senare får hon/han något bättre och dyrare”. Det är helt fel resonemang! Skulle man försöka lära barnet cykla på en cykel som har punkterade hjul?!... och förvänta sig att det fattar tycke för cyklandet? Barnen har fullt upp med koordination och kontroll av motoriken och behöver inte ett hinder till. Redskapet skall vara hjälpmedel inte ett hinder.

Som lärare har vi ju lärt oss att anpassa vårt sätt att kommunicera till individen och att olika föräldrar därmed behöver olika slags argument för att besluta sig om att köpa ett akustiskt piano. Du möter ju många föräldrar som är mitt uppe i beslutsprocessen.Vilka argument upplever du generellt varade mest avgörande för att övertyga dem om värdet av att investera i ett bra instrument?

Lajos: Det blir alltid en kombination av allt vi redan pratat om. Folk är väldigt olika och som du säger är de lyhörda för olika argument. Men det starkaste argumentet brukar vara att referera till barnets bästa. Oftast så låter jag dem övertyga sig själva och i slutändan låta dem vilja köpa det jag har att erbjuda.

Vilka märken har bäst andrahands-värde?

Lajos: Kända märken är givetvis mer värdebärande. Med detta är inte sagt att okända märken inte kan vara bättre instrument!

Finns det någon kategori av begagnadepianon där man kan räkna med att få tillbakainvesteringen om man väljer att sälja efternågra år?

Lajos: Återigen blir det fråga om märkesinstrument, men bara från privatmarknad till privatmarknad. Vid butiksköp förlorar man de inbyggda kostnaderna och vinsten, samt moms.

Finns det någon särskild prisnivå närman kommer upp i en annan typ av marknadmed stabilare andrahandsvärde?

Lajos: Det finns en klar skillnad när det gäller instrument för professionellt bruk, både privat och inom musikinstitutioner. Jag skulle sätta den gränsen vid ca 16-17 000 kr och uppåt för pianon samt 60-70 000 kr för flyglar.

Besök gärna Lajos Toros hemsida: https://www.toroton.se/